Jag kollade ner i min pizza och tänkte över vad Chelsea hade sagt.

'Var inte så negativ, vi kommer få, jag ska övertala dem'

Men jag var helt säker på att vi inte skulle få.

Inte för att mina föräldrar var stränga, dem gick med på typ allting.

Men bara för att jag inte skött skolan och tagit den först så skulle jag inte få.

Jag vet inte hur många gånger rektorn och lärare pratat med mina föräldrar denna terminen.

Och jag vill inte tala om betygen..

Varför ska allting vara så krångligt?

'Hallå? Gina?'

'Va?' sa jag och kollade upp på Adrian som knäppte med fingrarna. 

'Jag frågade om du ville hänga med till Jake sen?' 

'Vilka ska dit?' 

'Jag, Markus, Kevin, Linus i Jakes klass, vet inte om någon mer ska dit' sa han och jag ryckte på axlarna. 

'Varför inte?' 

'Tja' sa Jake när han öppnade dörren. Jag suckade. 

Vi gick upp till hans rum, vilket var typ lika stort som våran övervåning, där det satt typ hundra killar.

Jag suckade återigen och skakade på huvudet.

Jag satte mig ner i en fåtölj som stod vid sidan av två soffor.

En stund senare hade jag äntligen klurat ut att killarna som var där var Adrian, Jake, Kevin, Markus, Linus, Jonas, Karl, Filip, Lucas, och Jason, och jag hade äntligen klurat ut vem utav dem som var vem.

Karl, Markus, Jonas, Jonas, Jake, Kevin. Kevin, Adrian, Jonas, Jonas, Karl, Markus, Markus, Linus, Jonas.

Nej, Markus, Jonas, Linus, eller var det han som var Linus?

Nej, det var han som var Jonas, eller nej. Jonas är han, nej, det är Jonas som är Markus, eller, nej.

Markus är Linus, och Linus är Kevin som är Karl. Och Karl måste ju vara Markus, som är Jonas. Och då måste ju Jonas vara jag. Nej men, jag är ju jag.

Men då är Jason Lucas, och Lucas är Kevin. Då måste ju Kevin vara Kim, nej men det finns ingen Kim.

Vänta, Kevin, Markus, Jason, Lucas, Adrian, Jake, Filip, Karl och Jason.

Så får det bli.

'Hallå?' sa Adrian och vevade med handen framför mina ögon.

Jag ryckte till och kollade runt.

'Va?'

'Vad tänker du på?' frågade han och jag tänkte efter.

'Ehm, ingenting' sa jag och skakade bort tanken för att kolla på honom igen. 'Vad?' 

Jag ryckte på axlarna och lutade mig bakåt och fokuserade på tv spelet killarna körde. 

'Hallå?' sa jag när jag svarade i telefonen. 

Jag sneglade lite på killarna som tystnat och såg att dem kollade på mig. 

'Hej, vad gör du?' sa Chelsea och jag ryckte på axlarna. 

'Inte så mycket, vad gör du själv?'

'Ingenting, vill du träffas?''

'Visst, när?'

'Hemma hos mig om femton minuter?'

'Visst, ses. Puss' sa jag och la på.

Jag reste mig upp och vände mig om för att kolla på Adrian.
'Jag drar till Chels, ska du med?' frågade jag och han kollade runt lite.

'Visst, varför inte?' sa han och vi gick.

'Du' sa Adrian och sparkade iväg en sten.

'Mm' sa jag och kollade på honom medan vi fortsatte gå.

'Vi har ju känt varandra rätt länge..'

'Ja?' sa jag lite osäkert och han stannade för att sen börja gå igen.

'Fast det var inget' sa han sen och fortsatte gå.

Jag kollade frågande på honom men sa ingenting.

Undrar vad det var med honom då.

Jag gick frågande efter utan att säga något, jag vet att det bara skulle störa honom.

'Hej' sa jag när jag öppnade dörren hem till Chelsea.

Jag vet inte varför vi inte knackade, vi bara gjorde inte det.

'Hej' sa hon högt från vardagsrummet så jag och Adrian gick dit.

Jag satte i soffan och hon log brett mot mig.

'Vad?' frågade jag och hon fortsatte bara le mot mig. 'Men vad är det?'

'Vi fick!' sa hon snabbt och flög på mig och kramade mig.

'Fick vad?' sa jag och kollade frågande på henne.

'Åka till Kalifornien!' fortsatte hon.

'Jag förstår inte' sa jag och hon log bara brett mot mig. 'Har du pratat med mina föräldrar?'

Hon nickade hastigt och jag kollade stort på henne.

'Har du seriöst övertalat mina föräldrar?'

Hon nickade och log mot mig.

Jag vet att hon verkligen ville detta, vi har liksom gjort detta tillsammans i flera år nu.

Det har blivit nästan som en tradition att åka till hennes kusiner på sommarloven.

Jag kramade henne hårt va glädje.

För en stund sen hade Adrian gått och skulle träffa Markus någonstans, men skulle snart komma tillbaka.

'Jo..' sa Chelsea och kollade på mig.

'Ja?' sa jag och kollade på henne.

Varför var alla så konstiga?

'Jag tror... att jag gillar Adrian igen..' sa hon och jag ryckte lite på axlarna.

'Säg inte det till mig, säg det till honom' sa jag och hon suckade.

'Det är just det som är så svårt. Jag vet inte vad jag ska säga och jag vet inte vad han tycker om mig' sa hon sakta och kollade bedjande på mig.

'Men försök säga det till honom, han kanske tycker samma sak men inte vågar han heller' sa jag och tänkte på Adrian.

'Du har rätt, jag ska säga det till honom' sa hon i samma ögonblick som hennes mamma ropade från nedanvåningen.

'Chelsea, Adrian är här!'

'Han kan komma upp' ropade Chelsea tillbaka och några sekunder senare kom Adrian och Markus in i rummet.

Efter en stund hade vi bestämt oss för att dra hem till mig och kolla på film.

'Jag går ner och fixar popcorn, någon som hänger med?' sa Chelsea och kollade på oss som satt tysta.

'Någon?' fortsatte hon sen och Markus reste sig upp.

'Jag hänger väl med' sa han och de gick ner.

'Jo, Gina..' sa Adrian och jag kollade på honom.

Vad är det alla måste berätta hela tiden?

'Ja?' sa jag och kollade på honom.

Han kollade på mig suckade.

'Det är en sak som jag måste berätta' sa han och jag ryckte på axlarna.

'Vadå?'

Innan jag hunnit tänka längre satt vi med läpparna tätt tryckta mot varandra.

Chelseas perspektiv

Jag gick mot Ginas rum där dörren stod på glänt.

Precis innan jag skulle öppna dörren helt kikade jag in och hejdade mig.

Där inne satt Adrian och Gina och.... Kysstes?!

Jag backade sakta och kände mig stum.

På ett ögonblick hade jag glömt av vad det var jag skulle fråga dem och skyndade mig istället tyst ner för trappan.

Ginas perspektiv

'Jag kan inte' sa jag och kollade bort från Adrian. 'Förlåt, men det går inte'

Jag suckade och kollade ner i golvet.

Så Adrian gillade mig, och Chelsea gillade honom?

Vad skulle jag göra för att inte göra dem upprörda?

'Det funkar inte, förlåt, men jag kan inte'

'Vad är det med dig?' frågade jag och kollade på Chelsea som stod med armarna i kors framför mig.

'Vad det är med mig? det är du som gjorde allt det här' sa hon upprört och slog ut med armarna i en gest.

'Gjorde vad? vad pratar du om?'

Jag kollade frågande på henne som bara fnös.

'Du vet mycket väl vad jag pratar om' sa hon och jag fattade ingenting.

'Det är ju det jag inte gör, så kan du snälla förklara för mig varför du beter dig så konstigt?'

'Du kan ju börja med att förklara varför du går runt och hånglar med alla' sa hon och stirrade på mig.

Nu fattar jag, hon måste ha sett mig och Adrian.

Och jag vet att hon menar att jag var ihop med Jake för inte så längesen, och för att jag sen efter det hånglade med Jason på en fest då jag var väldigt väldigt full.

'Det var han som kysste mig' försvarade jag mig och Chelsea bara fnös.

'Det såg det inte ut som för mig..'

'Vet du, jag skiter i hur det såg ut för dig, det enda som spelar roll är att jag vet hur det verkligen är sen får du tro exakt vad du vill' sa jag högt och skyndade mig sen från hennes rum och från hennes hus.

Så det var därför hon var så konstig när vi kollade filmen och när vi gick hem till henne.

Varför ska allting vara så komplicerat?

Ginas perspektiv

Jag gick genom den, vad som kändes onändliga, korridoren för att komma till mitt skåp.

Tredje gången denna veckan jag försovit mig.

'Miss Carter' sa min lärare med sammanpressade läppar.

Jag struntade i honom och gick och satte mig på en ledig stol.

'Miss Carter, stannar du kvar en stund' sa min lärare och jag suckade.

Jag lutade mig mot katedern medan han stängde dörren.

'Du kan inte fortsätta komma sent varje dag' började han. 'Det är inte långt till sommarlovet, tvinga mig inte att tala med dina föräldrar'

Jag suckade och drog handen genom mitt hår.

'Det ska inte upprepas' sa jag, redan på väg ut från klassrummet.

'Vad var det där om?' frågade Chelsea och lutade sig mot skåpet bredvid mitt.

'Inget' svarade jag och hon skrattade. 'Tvinga mig inte att ringa dina föräldrar' sa jag och försökte låta som Mr. Turner.

'Ta det lugnt, skolan kommer att ha slutat innan han gjort något åt saken' sa hon lugnande och jag skrattade till.

'Tell me something I don't know'

'Helg!' sa Chelsea högt när vi kom ut.

Jag skrattade åt hennes gest och skakade lätt på huvudet.

'Nästa vecka med, sen är det sommarlov, är det inte härligt?'

'Inte alls' skojade jag och vi fortsatte gå.

'Vad ska vi göra ikväll?' frågade Chelsea och jag ryckte på axlarna.

I precis samma ögonblick ringde min mobil.

'Hallå?'

'Tjena, vad gör du?' sa Adrian och jag log.

'Verkligen ingenting, lust att komma över?'

'Låter bra, Kevin, Markus och Jake hänger på'

'Lugnt, skynda!' sa jag och la sen på.

Jag satte på musik och kollade på Chelsea som genast höjde.

Hon tog tag i mig och började dansa.

'Ehm' sa någon bakom oss och jag vände mig om.

'Hej' sa jag och log mot killarna.
Kevin, Markus och Jake vek sig av skratt och Adrian bara stirrade konstigt på oss.

'Förstår ni varför jag inte brukar ta med kompisar till dig?' sa han och jag började också skratta.

Vi gick ner och Adrian tog en läsk ur kylen.

'Är inte dina föräldrar hemma?' frågade han och jag skakade på huvudet.

'Dem kommer inte hem förrän om en månad' svarade jag och han nickade.

'Vad händer i sommar då?' frågade Adrian och innan jag hunnit svara gjorde Chelsea det.

'Vi ska till Kalifornien'

'Ska vi?'

Chelsea kollade menande på mig. 'Eller, ja det ska vi'

'Nice' sa Markus och jag nickade.

'Chelsea, kom lite' sa jag och drog med mig Chelsea in i vardagsrummet.

'Vad?' frågade hon och jag kollade på henne.

'Det var det jag tänkte fråga dig. Vad menar du med det?'

'Vi ska till Kalifornien'

'Du vet att jag inte får för mina föräldrar' protesterade jag och han skrattade till.

'Du kommer få, och vi ska till Kalifornien!'

'Sluta! Du känner mina föräldrar lika bra som jag och jag tror vi båda vet vad dem kommer svara när vi frågar'

'Var inte så negativ, vi kommer få, jag ska övertala dem'

'Lycka till' suckade jag och gick sen in till killarna i köket. 

'Jaja, jag måste gå nu, vi ses i skolan på Måndag' sa Chelsea och pussade mig på kinden.

'Hej då' svarade jag och hon gick ut.

'Vi kanske ska gå nu' sa Adrian och kollade på mig.

'Nej, ni kan väl stanna?' frågade jag och han kollade på mig och sen på killarna.

'Varför inte?' sa Jake och jag nickade.

'Bra!' 

Adrian satte sig ner igen och kollade på mig.

'Vad ska vi göra?'

Jag ryckte på axlarna.

Jag satte mig ner på golvet och det slutade med att jag tillslut låg ner.

Jag tog fram mobilen och gick in på sms.

Bara en massa utav mamma.

Jag vill åka till Kalifornien och hälsa på Chelseas kusiner, men jag kommer aldrig få för mina föräldrar.

'Vad tänker du på?' frågade Adrian och jag kollade på honom.

'Va?'

Han suckade och skakade på huvudet.

'Det var inget'

Jag nickade och fortsatte med det jag höll på med.

'Jag vet' sa jag och satte mig upp.

'Kan vi inte ha en filmkväll?' frågade jag och killarna kollade på varandra.

'Visst' sa Kevin och de andra höll med.

På väg till affären passade vi på att gå hem till Adrian som bodde rätt över gatan.

Där har han bott i hela sitt liv, precis som jag bott där jag bor nu i hela mitt liv.

Jag och han brukade alltid vara när vi var små, men han gillade inte Chelsea, och Chelsea gillade inte honom.

Men båda ville vara med mig.

När vi var yngre, tretton eller något, blev dem tillsammans, men var bara tillsammans i någon månad.

Nu är dem jätte bra kompisar, men det tog ett tag för dem att lära känna varandra.

'Hej raring' sa Adrians mamma, Kristina, och kramade om mig.

'Hej' svarade jag och log mot henne som log tillbaka.

'Är du ensam hemma nu?' frågade hon och jag nickade. 'Hur länge?'

'En eller två månader till' svarade jag och hon nickade.

'Om du behöver något är det bara att komma över, vi är alltid hemma. Och sen har du en nyckel hit va?' frågade hon och jag nickade.

Hon log mot mig och jag log tillbaka för att sen gå upp till killarna på Adrians rum.

'Klara?' frågade jag, fast jag egentligen inte visste vad vi skulle göra här.

De nickade och vi gick där ifrån.