'So you're saying that it was someone here?' frågade Zayn och kollade på mig.

'I'm saying that the door opened by itself, and the door was locked from inside. The feeling i felt when it happended can't be explained. It felt like there was something cold inside me, like someone stood there and starring at me like crazy' sa jag och kollade runt.

'And it was noone there?' frågade Liam och jag skakade på huvudet.

'No one' svarade jag.

Det kändes konstigt att sitta och prata om det, som att det var något som man inte skulle prata om.

Vad som än hände gav det mig dåliga vibbar.

Mitt hjärta pumpade fortfarande i 200.

Jag kände mig lugnare nu när de andra var här, men ändå.

'Are you sure it was no one there?'

'I don't know, but I saw what I saw'

Rätt som det är släcks lampan i rummet och allting blir svart, för att ett ögnblick senare tändas igen.

'What was that?' sa jag med darrande röst och tog tag i Liams hand.

'You're just paranoid, things like that happens in a old house' sa Niall och jag skakade på huvudet.

'I know' sa Zayn och fick ett stort flin på sina läppar.

'We can play spirit in the glass' sa han och alla log instämde, förutom jag.

'Gina?' sa Chelsea och jag kollade på henne.

'Det blir kul, kom igen'

'Jag vet inte, det känns inte så bra' sa jag och hon kollade på mig.

'You're so boring' sa hon och gick ut från mitt rum.

Killarna suckade och gick efter henne.

'It's okay sweetheart, don't worry' sa Liam och kysste min kind.

Jag gick ut till de andra som satt i soffan och kollade på tv. Jag kunde se besvikelsen i deras ögon.

Jag satte mig ner i fåtöljen.

'Okay, okay, I give up' sa jag och reste mig upp.

'Are you sure about this?' frågade Liam och jag kollade på de andra som alla fick breda leenden till sina läppar.

Jag svalde hårt och nickade.

'Baby, we don't have to do this if you don't want to' sa han och jag svalde hårt återigen.

'No, it's fine' sa jag och han nickade.

Vi alla satt runt vardagsrumsbordet med tända stearinljus i en ring.

'Are you okay, love?' viskade Liam i mitt öra och jag svalde hårt.

'Yes, I'm fine'
'Is it anyone there' sa Zayn med överdramatisk röst, och man kunde höra att han var oseriös.

Alla skrattade, förutom jag och Liam.

'What do you want?' frågade han igen, med samma röst.

Jag suckade och skakade på huvudet.

Glaset började röra på sig.

Med tanke på flinet som Harry hade på sina läppar kunde jag säga att det var han som flyttade det.

'Thank you guys, for joking around when I'm serious and scared' sa jag och reste mig upp.

Jag gick in till mitt rum och smällde igen dörren.

Jag var verkligen rädd, och helt seriös med vad jag hade sett, och det enda dem gjorde var att skoja runt och inte ta något seriöst.

Liam kom in och stängde dörren.

'I'm sorry about that' sa Liam och jag suckade.

'I'm seriously really scared, and I believe in what I saw' sa jag och kollade på Liam.

Det var svårt att hålla inne tårarna.

Jag kände mig rädd och förvirrad.

'Gina' ropade Chelsea utifrån och jag suckade.

Hon öppnade dörren och kom in, utan att stänga den.

'Förlåt, okej, kom nu'

'Chels, jag är seriös, kan du inte förstå att jag tar detta på fullaste allvar?'

'Jo, jag förstår, det gör jag verkligen. Jag är ledsen, men kom igen, vi kör en gång till, försöker' sa hon och gav mig en kram.

Vi gick ut igen och satte oss på samma platser som innan.

'Is it anyone there?' frågade Zayn igen, med samma ton som innan.

Jag skakade på huvudet, men satt fortfarande kvar.

'Please, answer me, is it someone there' sa Harry med lika dramatisk röst som Zayn haft.

Alla skrattade och jag gav killarna en dödsblick.

'Cut it out' sa jag och de skrattade igen.

Glaset började röra sig och jag kollade upp på de andra.

'Who of you are moving it?' sa jag och killarna bara kollade på mig.

'What are you talking about?' frågade Harry och kollade ner på glaset, där våra fingrar knappt nuddade det.

'It's no good time to joke right now' sa jag och kollade upp igen.

'Gina, this time, we're not doing anything, at least not me' sa Louis och jag kollade ner på glaset som rörde sig fram och tillbaka, utan att stanna på någon bokstav.

Allas leenden förvandlades till blickar fulla av rädsla.

Glaset började röra sig i en cirkel på bordet och alla kollade på varandra.

'If it is one of you, you should probably admit it right now' sa jag och kollade upp på var och en av de andra som bara skakade på huvudet.

Bordet började skaka, ljusen blåstes ut och lampan tändes och släcktes. Jag kände paniken växa.

'What's happening?' frågade jag och kollade på de andra som alla såg lika rädda ut.

'I don't know' svarade Chelsea och det kändes som att jag skulle börja gråta.

Utan att någon av oss var berädda gick glaset i tusen bitar, som att det exploderade.

Lampan slocknade, bordet stannade och rummet förblev mörkt och tyst.

Utan att jag märkt det hade tårar börjat rinna ner för mina kinder.

Liam märkte och drog in mig i sin famn.

'It's okay baby, everything's fine' sa han och torkade bort tårarna från mina kinder med tröjärmen.

Chelsea reste sig snabbt upp och gick för att tända lampan, men det funkade inte.

Ingen lampa i huset funkade.

Det hade börjat blåsa och regna ute, riktigt ordentligt, det kunde ju ha orsakat strömavbrott.

'We have to sweep up the glass from the floor' sa Chelsea och killarna reste sig tysta upp och gick med Chelsea.

Liam satt fortfarande och höll om mig hårt.

Mitt hjärta dunkade så hårt att man kunde höra det av att stå flera meter bort.

Jag tog ett djupt andetag och svalde hårt.

Vad var det som hände?

Det var knappt så jag ville tänka på det, allt jag ville var att det skulle vara en mardröm.

Jag och Liam satt i fåtöljen. 

Jag tryckte mig hårt mot honom, ville inte släppa. 

Jag var rädd för att något skulle hända. 

'Gina, we're sorry for dragging you in to that' sa Louis och jag ville svara, men allting fastnade i halsen. 

Jag kunde inte ens nicka som ett svar, jag var i chock tillstånd. 

Jag förstod knappt vad som hände, allting var så konstig, vad var det egentligen som hade hänt?' 

Plötsligt knackade det på dörren och du tog ett hårdare tag om Liam. 

'Guys, you have to hide, quick, it's my cousin' sa Chelsea och killarna reste sig snabbt upp. 

Jag ville inte släppa Liam, jag ville verkligen inte. 

Han pussade mig på pannan. 

'Quick, hide in Ginas room' fortsatte Chelsea och föste in killarna i mitt sovrum. 

Det knackade igen och jag och Chelsea skyndade oss så fort vi kunde med att plocka bort ljusen och det från bordet. 

Jag skyndade mig in i mitt rum för att gömma grejerna, men han inte ut igen, så Chelsea stängde dörren. 

Chelseas perspektiv 

'Hej' sa Sophie och kom in i vardagsrummet precis som jag stängde dörren.

'Hej' svarade jag och försökte le mot henne.

'Är det strömavbrott här med eller?'

'Va, ja det är det' svarade jag och hon kollade frågande på mig.

Jag log mot henne och höll för dörren.

'Kom, vi går in i köket' sa jag och gick fram till henne  men hon vände sig i stället mot Ginas rum.

'Du kan inte gå in där' sa jag snabbt och hon kollade frågade på mig.

'Och varför inte?'

'För att.. öhm.. Gina sover' sa jag och precis då kunde man höra killarna från rummet, men man kunde bara höra mumlanden. Jag skakade sakta på huvudet.

'Vem är det som pratar?' frågade hon och jag kollade runt efter ett svar.

'Hon.. kollar på tv' svarade jag och Sophie vände sig mot mig.

'Strömmen har gått'

Fuck.

'Hon kollar på sin mobil' svarade jag.

'Sa du inte nyss att hon sov?'

'Hon glömde stänga av' svarade jag Sophie såg skeptisk ut, men följde med mig till köket.

'Okej, men ta det lugnt nu, och försök sova, klockan är rätt så mycket' sa Sophie och gav mig en kram innan hon gick.

Jag andades lättat ut när jag stängde dörren efter henne.

Jag kollade på klockan som stod på 03.34

Jag gick in och öppnade dörren till Ginas rum.

'Hon har gått' sa jag och Gina nickade.

Vi gick ut och satte oss i soffan.

Jag skakade lätt på huvudet.

'Det var så nära att hon kom på oss' sa jag och kollade på Gina som skrattade.

'Vad frågade hon?'

'Varför det var någon som pratade i ditt rum när du sov, och dum som jag var svarade jag att du kollade på tv, och det är strömavbrott' sa jag och Gina skrattade igen.

'Förr eller senare måste vi ju berätta, vi kan inte hålla killarna hemliga direkt' sa Gina och jag nickade.

'Jag vet'

Ginas perspektiv

Jag vaknade av att jag landade på något hårt.

Jag öppnade sakta ögonen och såg att jag trillat ner från fåtöljen där jag och Liam somnade igårkväll.

Zayn och Louis hade tagit soffan, två delade på sängen i det ena rummet och Chelsea sov i sitt rum.

Jag suckade högt och höll handen där jag slått i huvudet.

'Are you okay?' frågade Zayn som nyss vaknat och kollade ner på mig.

Jag låg med benen i fåtöljen och resten av mig låg på golvet.

'I think so' svarade jag trött och reste mig upp.

Konstigt nog sov Liam fortfarande.

Jag gick in till köket och satte mig ner för att äta frukost.

Jag satte på musik i mitt rum och jag borstade håret.

Jag tog på mig ett neon rosa maglinne(Hahah?), ett par vita shorts och ett par vita converse för att sen sätta upp mitt långa hår i en boll.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Fredag, 17 Februari "Vad gör vi ikväll?" frågade Tyler när vi var på väg till busshållplatsen. "Det är ingen hemma hos mig, så vi kanske kan köpa lite godis, beställa hämtmat och kolla på någon film?" svarade jag och han log mot mig. "De...

  Jag och Tyler gick upp till mitt rum och stängde dörren. Vi satt en stund och pratade om skolan och om allting som hade med den att göra, men tillslut blev det tyst för ett tag, innan han sen öppnade munnen för att säga någonting.  "Hannah, ja...

  16 Januari, måndag 09.45 Jag och Jasmine gick och satte oss bredvid Tyler och Dylan som satt vid ett bord i uppehållsrummet.  "Är det bara jag eller känns det som att Clar och Zack är lite, jag vet inte, för mycket?" frågade Dylan och nick...

  Jag och Jasmine gick fram och ställde oss bredvid Zack och Clarissa som stod vid sina skåp och tog sina grejer. Bara några minuter senare kom Dylan och Tyler och ställde sig bredvid oss. "Så, vill ni hitta på något?" frågade Clarissa och kol...

    9 Januari Måndag 15.45 Hannahs perspektiv "Nej, jag menar det, hade Liam varit hemma hade detta varit den bästa julen någonsin" sa jag och Jasmine suckade. "Det säger du varje år!" utbrast hon med ett skratt och jag suckade. "Gör jag...