1/8-2011 

Jag hade knappt tänkt på att denna dagen skulle komma, eller egentligen inte alls.

Det var nog mestadels för att jag inte ville att dagen skulle komma.

Jag ville inte hem, visst saknade jag mamma och pappa och så, men de skulle ju ändå inte vara hemma när jag kom hem. Jag var inte ens säker på när dem skulle komma hem.

Jag ville vara med Liam, med killarna.

Såklart saknade jag Markus och killarna där hemma, men jag ville inte lämna Liam, Zayn, Louis, Niall eller Harry.

Tårarna rann ner för mina kinder då jag var tvungen att släppa Liam.

Han och killarna hade inte fått åka och säga hej då på flygplatsen, fanns för mycket folk, så vi stod hemma hos Christian. 

Liams ögon var blanka, men han lät inga tårar rinna. 

'We have to call eachother whener we can' sa han och jag nickade. 

'Yeah, and I promise to answer everytime you call, everytime' sa jag och kramade om honom igen. 

'Okay, I can't believe this is the last kiss I will have from you for so long' sa han och pressade sina läppar mot mina.

Jag ville inte släppa honom, inte alls.

Jag hade kvar smaken av hans läppar långt efter att jag satt mig i bilen, långt efter vi hade lyft.

Jag kollade ut genom flygplansfönstret och visste att någonstans där nere fanns min kärlek, världens bästa.

'Det kommer bli bra, ni kommer prata hela tiden. Tiden kommer gå så fort och ni kommer träffa varandra snart igen' sa Chelsea och log mot mig. 

Jag försökte le snett tillbaka och kollade se ut igen. 

'Hej' sa Markus och kramade om mig hårt. 

'Jag har saknat er jätte mycket' sa han och log mot mig. 

Jag log tillbaka mot honom. 

'Jag har saknat er med, jätte mycket' sa jag. 

Mitt leende tonade sakta bort när jag såg Adrian en dryg meter bakom oss. 

Han sneglade lite på mig och kollade sen ner i golvet. 

Jag var fortfarande sur på honom för att han varit sur på mig, men jag kunde inte missa en chans som denna att få tillbaka honom. 

Jag gick fram till honom. 

'Gina, jag..' började han och kollade upp på mig med tårfyllda ögon. 

Bara av att möta hans blick fick tårarna att rinna på mig. 

'Äh, var tyst' sa jag och kramade om honom med ett leende. 

När jag, Chelsea, Markus, Jason och Adrian satt i mitt rum och pratade ringde min mobil. 

När jag såg vem det var blixtrade det i hela mig av glädje. 

Jag reste mig upp glatt och svarade. 

'Hey' 

'Hey baby, I miss you'  sa Liam och fast jag var glad av att prata med honom ville jag bara gråta.

'Vem var det?' hörde jag Markus säga.

'Hon träffade någon speciell i somras' sa Chelsea och flinade lite mot mig.

'Äh, var tysta' sa jag och stängde dörren mellan mig och dem.

'I miss you too, sooooooo much' sa jag.

'So how's things going?'

'Well, everything is fine' sa jag och lutade mig mot väggen. 'How's things going for you?' 

'Well, everything's good here, where in Spain now'  

'Cool' sa jag och blundade hårt.

'I can't stop thinking about you. Well, I want to think about you, you're the most beautiful thing to think of, but I don't want to think about that you are so far away from me, that I can't hug you and kiss you' sa han och en tår rann ner för min kind.

'Liam..' började jag men fick svälja hårt för att inga fler tårar skulle rinna.

'Everyone keep telling me that the time will go fast and that it wont be long before we get to see echother, but I want you near now, not soon, now. I don't want to wait, it's so hard' sa han och ännu en tår rann ner för min kind.

'Liam, I know, I feel the same way. It hurts me so bad to know that we have to be apart. I want you to be close, want to feel you near. I miss the smell of you, I miss the rush I get when we hug, the fireworks inside me when we kiss, but we just have to keep walking forward and stop thinking that we are so far away, and keep think that we are going to see eachother very soon' sa jag och blundade hårt och tog ett djupt andetag.

'I know, you're right, it's just so hard' sa han och suckade.

'I know, I know'

När jag och Liam nästan pratat i en timme gick jag in i rummet igen.

'Vad sa han?' frågade Chelsea och log mot mig.

'Inte så mycket' svarade jag och Adrian skrattade.

'Inte så mycket, ni bara pratade i nästan en timme' sa han och jag skrattade.

'Ja, jo, han sa rätt så mycket' svarade jag.

'Jag vill inte till skolan' sa jag och suckade.

'Sluta nu, kom' sa Chelsea och nästan drog med mig ut till busshållplatsen.

När vi kom till skolan ville jag bara spy när jag såg Moa och hennes "crew".

Alla klasser har den där tjejen som alla killar vill ha och som alla tjejer vill vara.

Den som alla vet vem det är.

Och våran klass var inget undantag.

Jag rös till och Chelsea skrattade.

'Gud, jag hatar henne' sa Markus när vi kom fram till dem och sneglade på Moa.

'Jag är så snygg, jag vet att ni vill ha mig' sa Adrian med tjejröst och vi skrattade. 

'Kom nu' sa Chelsea och vi gick till våran lektion.

Mitt under lektionen ringde min mobil.

Alla kollade på mig.

Jag tog upp mobilen och kollade vem det var.

'Är det viktigt?' frågade min lärare och jag bet mig i läppen innan jag sen nickade.

Min lärare pekade med handen mot dörren och jag skyndade mig ut.

'Hey' sa jag och log glatt.

'Hey baby' sa Liam och jag log.

'How are you, and the others?' sa jag och fortsatte le.

'Everything is fine, the guys are talking about you and Chelsea alot' sa han.

När vi pratat i si sådär fem minuter la jag på och gick in igen.

'Förklaring?' sa min lärare.

'Det var min mamma, hon och pappa är i Kina' sa jag och min lärare nickade och återgick sen till sitt.

'Så, vem var det egentligen?' frågade Markus och lutade sig mot skåpet bredvid mitt.

'Liam' svarade jag.

'Varför är jag inte förvånad?' sa han och gick sen roat till sitt skåp.

'Gina' sa Chelsea och tog tag i mig.

'Moa är helt tills sig' sa hon och jag kollade frågande på Chelsea.

'Vadå, va?' sa jag och Chelsea log.

'Det går ett ryckte om att Liam har setts tillsammans med en tjej' sa Chelsea och jag skrattade.

'I somras, i Kalifornien' fortsatte hon och jag kollade mot Moa som stod med ryggen vänd mot mig och Chelsea.

'Sluta, du skojar' sa jag och Chelsea skrattade.

'Nej, jag menar det' sa hon och jag log lite.

December,

21/12-2011 

Jag måste medge att jag är glad över att vara tillbaka i Sverige och jag har grymt roligt med mina vänner, men det känns ändå så tomt utan Liam.

Snart julafton, och även detta året blir jag ensam.

Jag har inga släktingar i närheten, och mamma och pappa är fortfarande ute och reser, såklart.

Jag har fått fina erbjudanden.

Chelsea ville att jag skulle fira med henne, Adrian sa att jag gärna fick fira tillsammans med dem, men det som frestade mig mest var Markus erbjudande att hänga med han och hans familj och släkt i New York.

Jag har gjort det miljontals gånger förut.

Eller jag har bara varit där över jul en gång, men jag har varit med honom där flera gånger.

Nästan alla hans släktingar bor där så de bor inte på hotell eller något.

Mamma och pappa går med på allting, dem säger att det är mitt val.

Det som händer när man har föräldrar som är borta mestadels av året är att man kommer väldigt nära sina vänner.

Jag ar gjort någon resa med alla av dem som står allra närmast.

Jag har spenderat nästan varje sommar i sexton års tid med chelsea i Kalifornien, jag har varit med Adrian och hans familj och åkt skidor, jag har varit med Markus och hans släkt i New York, jag har varit med Jason i deras sommarstuga, plus att vi har varit på en bilsemester i Tyskland.

Min mobil ringde och avbröt alla mina djupa tankar.

'Hello' sa jag och log brett.

'How's everything going?' frågade Liam och jag rullade runt så jag låg på mage i min säng.
'Well, except that I miss you so much, everything is fine, I guess' sa jag rullade över på rygg igen.

'Something that's bothering you?'

'Well, I don't know where to spend my christmas. My mom and dad will be gone and I have four options, so far' sa jag.

'So, what's those options?'

'I can choose to be with my friend Adrian, I can choose to be with Chels, I can choose to go with my friend Markus and his relatives to New York or I can stay home alone all christmas long' sa jag och suckade.

'So, what are you gonna choose?'

'I am thinking of be home alone a..' längre hann jag inte innan Liam avbröt mig.

'Babe, sweetie, honey, you are not going to stay home all alone on christmas, I am not gonna let you. You are gonna celebrate christmas with your friends and you're gonna have an amazing christmas and you have to tell me all about it when we see eachother, okay?'

'Baby, don't forget to breathe' sa jag och pillade lite med mitt hår.

'Well, I guess it leans mostly to Markus option' sa jag och suckade lite.

'Liam, I miss you, alot' sa jag och suckade, återigen.

'Babe, I miss you too, so so much, but we're gonna meet, soon' sa han vilket värmde inom mig.

'Yeah, I guess you're right'

Plötsligt då knackade det på dörren där nere.

'Baby, I have to call you back, love you' sa jag och la på.

Jag la ner mobilen i fickan och gick ner för att öppna.

'Hade du tänkt sova hela dagen?' frågade Adrian och gick in.
'Kanske' sa jag och vände mig om för att gå upp till mitt rum igen.

'Markus undrar om du vill hänga med och kolla när hans syster åker skridskor' sa Adrian när jag var halvvägs uppför trappan.

'Kom in och stäng dörren, så kanske jag tänker över det' sa jag och gick sen in i mitt rum.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Fredag, 17 Februari "Vad gör vi ikväll?" frågade Tyler när vi var på väg till busshållplatsen. "Det är ingen hemma hos mig, så vi kanske kan köpa lite godis, beställa hämtmat och kolla på någon film?" svarade jag och han log mot mig. "De...

  Jag och Tyler gick upp till mitt rum och stängde dörren. Vi satt en stund och pratade om skolan och om allting som hade med den att göra, men tillslut blev det tyst för ett tag, innan han sen öppnade munnen för att säga någonting.  "Hannah, ja...

  16 Januari, måndag 09.45 Jag och Jasmine gick och satte oss bredvid Tyler och Dylan som satt vid ett bord i uppehållsrummet.  "Är det bara jag eller känns det som att Clar och Zack är lite, jag vet inte, för mycket?" frågade Dylan och nick...

  Jag och Jasmine gick fram och ställde oss bredvid Zack och Clarissa som stod vid sina skåp och tog sina grejer. Bara några minuter senare kom Dylan och Tyler och ställde sig bredvid oss. "Så, vill ni hitta på något?" frågade Clarissa och kol...

    9 Januari Måndag 15.45 Hannahs perspektiv "Nej, jag menar det, hade Liam varit hemma hade detta varit den bästa julen någonsin" sa jag och Jasmine suckade. "Det säger du varje år!" utbrast hon med ett skratt och jag suckade. "Gör jag...